Min senaste målning som ska hänga i mitt vardagsrum. Detaljerna ska förbättras lite men sen är den färdig.
Hej på du!
Jag har legat däckad sen i fredags och jag håller på att bli knäpp. Vad är det för jävla fel på mig? Ja, det är en fråga jag ställt till mig själv och varenda jävla h*rläkare i 5 års tid nu. Men har jag fått någon hjälp? Nej! Jag är pissförbannad på precis allting. Det började med yrsel. Fine. Jag tänkte att det kanske hade något med mensen att göra, lite järnbrist och lalala. You know the drill. Sen blev jag trött, hängig och helt slut i varenda del av min kropp. Igår vaknade jag upp och det enda jag kände av var yrseln och då kom paniken. Jag började gråta så tungt och kraftigt att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Rädslan, paniken, oron. Jag var så rädd att det hela skulle bli som sist (i februari när jag blev sjuk och slutade äta pga illamående och alla möjliga besvär, två veckor av rent helvete). Efter att jag hade lugnat ner mig igår ringde jag Steffi och pratade med henne och hon bokstavligt talat tvingade ut mig. Så jag promenerade till henne och så fortsatte vi vidare till apoteket där jag köpte proteindryck vilket är bra för mig när jag mår illa och inte får i mig annat än vätska. Så det var ju bra, jag tog mig ut på en promenad och det kändes skönt. Men jag var helt slut när jag kom hem. Så kvällen spenderades framför tv:n med lite filmer och käk. Jag lyckades få i mig lite trots allt, aptiten hade inte försvunnit helt och hållet. Tack Gode Gud! Men när jag skulle lägga mig så fanns ju yrseln där. Det har den gjort hela tiden. Jag somnar med yrsel och vaknar upp med yrsel. Skitfan! Så imorse när jag vaknade så var jag inte bara yrslig, jag mådde även väldigt illa. Aj fan! Jag gjorde allt för att inte börja gråta och få panik så jag låg kvar i sängen och försökte somna om vilket var väldigt svårt med tanke på brännan i magen och bröstkorg, illamående och yrsel. Fick springa på toa några gånger men sen lyckades jag somna och vaknade igen vid 15. Och då mådde jag inte illa. Tack! Så nu har jag ätit lite mat - fisk och potatis.
Det här med magkatarr är en maddafakka. Om det nu är magkatarr förstås. Annars vet jag inte vad det skulle kunna vara. Panikattack? Fast hur jävla länge ska den pågå egentligen? Det har gått flera jävla dagar nu och Betty börjar tappa tålamodet. Vi får se hur resten av den här dagen blir. Jag ska lägga mig och streama lite serier i hopp om att komma på andra tankar och få tiden att rinna iväg snabbare.
Jag hoppas att ni mår bra och att ni har haft en underbar helg. Jag uppdaterar så fort jag känner att jag har ork igen. LOVE!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar